Kategoriarkiv: böcker

Vad är en helg på Bokmässan?

Alldeles utmattande och jätterolig och alldeles, alldeles underbar. Faktiskt. Något sånt. Det är en vecka sedan nu, nästan. Jag kom hem i söndags. Sent. Tågstrul. Utmattad. Trött som jag vet inte vad. Mitt i natten och med en barnvaktande Särbo i soffan och vaket barn som vägrade somna innan jag kom hem. Ringde min chef och begärde ledigt på grund av sömnbrist. Klockan två på morgonen. Väldigt sent. Jag var dödstrött och det visade sig hålla i sig i ca en vecka. Precis som förra året. BOKSMÄLLA. Japp.

På Bokmässan i Göteborg hände iallafall väldigt roliga saker. Mina böcker sålde bra, tack till alla som var förbi och både köpte och visade intresse för Eldbunden serien i Mörkersdotters monter.  Det var kul och vi gör om  det nästa år. Absolut. Då kanske det finns en ny titel också. Fast jag lovar inget. Jag är trots allt lat.

Jag träffade många spännande och roliga människor. Åt på massa bra ställen och fikade på några nya pärlor som jag kommer återkomma till(inte i det här inlägget då men väl nästa års mässa för de hade riktigt gott kaffe och det ska man aldrig underskatta).

Jag skakade tass med människor jag aldrig hälsat på förr(händer ett par gånger varje mässa, vad vore mässan utan de nya möten som faktiskt nästan är lika roliga som de man möter för andra gången?) och återbekantade mig med gamla och mer kända mer människor från förr.

Summa summarum. I år satt Boksmällan hårdare än förra året. Boksmälla – utmattning och trötthet efter Bokmässan.(Ett vedertaget begrepp som alla brukar drabbas av tydligen). Dessutom fick jag min beskärda del av den så kallade Mässpesten. Jag blev sjuk på riktigt efteråt. Inte före som förra året och inte under själva mässan som första året jag var där utan då måndag till torsdag efter mässan i år. Jag är dessutom fortfarande trött MEN skulle göra allt en gång till för att det var så roligt.

Bokmässan lyfter inspirationen flera meter. Man blir peppad på att få ut en ny titel trots allt. Så… Nästa vecka har mitt manus och jag redigeringsdejt.Dejter. Massor av dem. Hela veckan faktiskt. Hårt jobb. Men klart ska det bli.

Bilder.

 

Annonser

Smålit

Godmorgon. Tisdag. Morgontrött. Jag undrar hur det gick till NÄR jag blev en morgontrött människa? Innan jag fick barn var jag alltid pigg långt innan solen gick upp. Hade inga problem med att gå upp mitt i nätterna för att plugga eller jobba. Fast å andra sidan sov jag mer på dagarna då också. Kanske är det därför. För lite middagslurar.

Iallafall- Smålit. I Lördags var jag iväg till Jönköping och deras första år med Smålit. Smålands litteratur festival. I Spira kulturhus.  Jag hade anmält mig för att det verkade kul och jag ville iväg på någonting. Träffa lite folk, prata böcker och läsande och bara ha det trevligt.

Dagen började med ett storartat pladaskfall på garageuppfarten. Inte ett sånt där ramlande som man reser sig ifrån och kollar ifall någon såg, utan ett där man ligger kvar och undrar om alla kroppsdelar fortfarande är hela. Länge. Om ni undrat vad författare och skribenter menar med att man ”ser stjärnor” så var det nu. När det värsta hade gått över kravlade jag upp i bilen och Särbon tyckte nog att det var bäst att han körde. Off we went. I tre kilometer. Sen tändes motorlampan på bilen. Tanken om att ge upp och att det här inte var varken min dag eller min mässa etablerade sig då kan jag säga. Vi vände och lyckades på ett mirakulöst sätt faktiskt hitta en kompis som var vaken  åtta en lördagsmorgon och som visade sig ha en bli att låna ut över dagen. Tacksamhetstankar till honom kan jag väl säga. En och en halv timme senare parkerade vi i Jönköping.Vi haltade ut(jag) och fick ordning på montern. Sen rullade dagen på. Det var en rolig mässa. Massa uppträden. Roligt folk. Lite bekanta ansikten. Jag sålde böcker och pratade med läsare. En bra dag. Det gör vi om nästa år, utan ramlandet och bilstrulet. Bilen funkar igen och svanskotan ömmar som det inte fanns någon morgondag men helgen och Smålit var bra iallafall.

 

Första lugnet

som varat en helg helg sen…Ja, sen typ innan jul. Inte en plan så långt ögat når och inte en syssla som jag inte ska hinna med hemma. Det blev alltså en helg hemma i dagarna två. Det var tvunget. För att jag måste begrunda saker, hinna med.

Jag måste gå igenom allt som samlas på hög, städningen måste någon ta i(även om den andra vuxna också tar det när vi inte är hemma) och alla dessa kolla-på-det-här-högar som ligger lite överallt måste rensas upp. De innehöll allt ifrån gammal reklam till viktiga skolpapper och förlagspapper har jag nu konstaterat. Vissa var redan för gamla, desto viktigare att de hinns med liksom. Sen är det detta med att gå hemma i mysbyxor och bara slappa. Jag har saknat det. Måste få göra det ibland. Sova länge och dricka kaffe samtidigt som man slösurfar och ungarna kolla film eller för den delen dricka ett glas vin och läsa en bok som egentligen inte är jättebra men ändå känns skön att hålla i handen. Att bara få vara. Det var fantastiskt skönt faktiskt. Välbehövligt. Idag ska jag städa och fundera lite mer på mitt nya bokprojekt. Googla lite. Slappa lite mer.

Imorgon är jag också ledig(dag jobbs-ledig) men faktiskt inte på grund av kaffe och mysbyxe slapp. Jag ska iväg till Folkhögskolan och föreläsa lite. Berätta lite om mig och mina böcker och mycket om skrivande. Visa bilder från min bokhylla och dra roliga historier(jodå det finns sådana) om redigeringsvåndorna man gått igenom.

Och lagom till min föreläsning kom den här hem. Min roll up. En ihoprullbar affisch. Jättesmidigt till mässor och signeringar. Bara att rulla upp som man hör på namnet. Måste visa för den blev himla fin tyckte jag. Tryckt på Lasertryck. Snabb leverans och trevliga människor. Rekommenderas.

Trevlig Söndag nu allihop!!

Julmarknaden som värmde ända in i hjärtat.

Nu är vi redan i mitten av december och jag förstår knappt var tiden tar vägen. Det går så fort. Jag var på julmarknad i helgen och jag tänkte lämna en lite rapport om detta spektakel. Marknaden vi pratar om är alltså Näs julmarknad på Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby. Jag var där förra året också och trivdes och återvände i år.

Förra året satt jag och en kollega tillsammans men i år var jag solo. Så här efter ett år i en julmarknadsmonter kändes det lite som om man var hemma. Alla utställare hälsade glatt och man hade mycket att prata om när det inte folk cirkulerade vid montrarna. Trevlig stämning och massa folk fanns det gott om och jag sålde faktiskt riktigt bra trots att jag bara hade med mig del två i min bokserie. Många besökare efterfrågade del tre och jag fick dela ut vykort med info om min kommande trea till ungdomar och föräldrar som inte visste vad deras yngre ville ha i julklapp. Det kändes bra att vara där och visa upp sig och prata böcker med folk. Det är väl delvis därför man åker ut tänker jag. För att visa att man finns och för att berätta för folk vad man gör. Bokförsäljningen är oftast inte jättestor även om jag med råge fick ihop till monterhyran i år(också förra året gick väldigt bra med tanke på mina låga förväntningar).

Jag hade trevligt och under de två dagar jag var där fick dessutom ihop en grundidé till en ny grej jag burit omkring på ett tag. Den går under arbetsnamnet ”Efter Ellen” och jag ger mig med detta projekt in i en helt ny genre. Det kan bli en spännande resa kan jag tro.

Jag fick dessutom med mig lite fin lokalproducerad glögg och julgodis hem(bevare mig väl vad mycket härligt och gott man kan hitta när 30:talet småländska matutställare samlas på ett ställe säger jag bara)

En bra helg som påbörjades med att min montergrannes dotter kom och köpte Skogsblod och berättade att hon hållit föredrag (ämnet var världens bästa bok!!) om Eldbunden i sin skola och rekommenderat den till alla hon kände.

Helgen blev  inte sämre mot slutet heller(snarare ännu bättre) när min lärare från första klass kom och köpte en bok hon också. ”Jag sa ju att du skulle bli författare när du blev stor!” sa hon och skrattade. Jag grinade lite i smyg då. Det kändes ända in i hjärtat på något sätt. Att folk trott på en och att de säger det. Det är stort.

Nehe, innan hon författarinnan tar till lipen får ni titta på bilder.

En superbra helg!

Ha en fin vecka allihop!

 

Hösten och allt som bara kommer till en..

Oktober, höstförkylningar och allt man bara har planerat i framtiden som nu plötsligt ligger ganska nära. Känns som allt man bestämde innan sommaren som skulle hända sen, som då kändes så långt bort, alldeles strax är här.

Jag har börjat träna med ”mina” ungdomar i lite improvisations teater inför julskyltningen. Första mötet hade vi igår. Vi hade jätteroligt, trots att jag fortfarande hostar, alla ungarna är taggade till tänderna. Det kommer bli roliga och aktiva skyltsöndagar i Vimmerby i år också. Vår ordinarie teaterstyrka får förstärkning så att säga. Känns bra i hjärtat.

Mitt manus är ute på testläsning. Planerad återlämning runt den 15 Oktober. Nerverna är utanpå kroppen angående det. Tvivel och tunnelseende har drabbat mig big time kan jag väl säga. Det finns ingenting som varken är så viktigt eller nervöst som att låta någon annan läsa ens text.

Jul. Jo alltså det är inte så långt borta som en tror. Julen överfaller en om man inte ser upp och därför har vi redan nu planerat in en shoppingresa. Ullared. Barnen, jag och Särbon. Handla och umgås. Se till att vi får alla bestyr överstökade så vi kan fokusera på annat sen.

Och när vi ändå talar om jul- November. Min officiella redigeringsmånad. Då manuset ska bearbetas av förlag och mig och sen sättas och tryckas. Mer nerver, mer tvivel. Mer glädje.

Releasefest. Planering inför det. Trycka reklam. Köpa champagne. Boka lokal. Skicka Recex. Prata med bibliotek. Och sen sälja böcker. Skräckblandad förtjusning. Hoppa upp och ner-glädje mixat med dra täcket över huvudet-nervositet. Typ.

Och nyår. Hade nästan glömt nyår. Vi har bokat en resa. Rättelse min Särbo har bokat, jag är glad att vi åker tillsammans. Fira nyår på båt. Smälta livet och umgås med varandra. Umgås med det bästa(förutom mina ungar) som har hänt mig och njuta av en ledighet. En kort respit från vardagen.

En dag i taget. Vi börjar med att bli friska. Hostan från Bokmässan smittade hela familjen. Livet är en dag i taget och även om 50 procent av oss legat i soffan sen jag kom hem från mässan försöker vi njuta av livet.

Ja just det. I helgen åkte vi tåg. Ånglok. Jag är glad att tiderna förändras. Fast det var lite charmigt med all röken. Att man luktade kolmila efteråt är en annan femma.

2015-10-03 13.08.162015-10-03 13.00.242015-10-03 12.49.292015-10-03 13.59.24

Komplement till

skrivandet den här våren och sommaren kommer bli teatern. Förstås. Jag älskar teatern, där har jag ofta fria händer och kan utforska och upptäcka och undersöka saker som jag inte riktigt klarar i min text. Skriva, testa dialog och skriva om. Men just nu repar jag text. Repliker. Måste kunna utantill. Träna in i ryggmärgen.

Jag spelar en utvandrande kvinna vars man inte riktigt har samma prioriteringar som henne. Hon vill till Amerika och han vill egentligen bara hjälpa grannen med potatisen.

Lite gulligt så där och inte alls så allvarligt. Precis lagom lättsmält så här när det är en vecka till semestern.

Ungarna är också med så klart(Min stora tolvåring gör sin första talroll på ”vuxenteatern” lagom till den här premiären och hon är superduktig förstås)

2015-06-16 18.01.57-1 2015-06-17 17.47.59

Ungarna är så himla duktiga! Den minsta och största är mina. Deras kompis Astrid gör också bra ifrån sig så klart 🙂 Bild nummer två är på mig i en helt annan roll som en fru Munthe som hade en man som ägde Vimmerbys (typ) första Apotek. Det här kommer bli jättebra tror jag.

När man sitter fast kanske man ibland behöver smälla sig själv över fingrarna

och bara bita ihop och ta tag i saker? Jo, så är det. Sagt och gjort. Jag gick till biblioteket. Hittade självhjälpslitteratur för författare och satte mig ner i en läsfåtölj och plöjde en halv bok och nu känns livet helt ok igen.

Jag sitter inte riktigt fast i mitt skrivande vill jag dock påpeka men manuset är hos testläsare och jag har lite ångest över detta faktum att det trillar in kommentarer ifrån denna eminenta läsare ibland. Slarvfel och gigantiska fel blandas hej vilt i mitt inskickade manus och mitt självförtroende sjunker lite. Ibland mycket.

”Fan, hur kunde jag missa en sån grej??”

”Ylva, du borde inte skriva böcker. Ärligt talat borde du förmodligen inte ens skriva inköpslistor”

”Stava fel till alla?,på riktigt?,hur fan lyckas du kvinna??”

De meningarna ovan är alltså jante som skäller på mig. Jante gör ett digert arbete med att få mig att ge upp det här med att skriva kan jag säga. Fast Jante har gett sig på fel person måste jag tillägga. Den mest envisa och tjockskalliga kvinnan som finns ger inte upp på grund av stavfel och inkonsekvent handling. Det ska mer till än så.

Iallafall, jag och Jante tog varandra i hand igår och gick till bibliotekets självhjälpshyllor för författare. Det var roligt..

Jag bar hem två av fem miljoner författarhandböcker(seriöst, jag skojar inte det finns lika många böcker om hur man skriver en bok som det finns sätt att skriva böcker på tror jag). Hoppas att det ska ge någon form av utveckling. Jante hoppas på avveckling förstås…

2015-05-27 17.39.13 Har efter lån på biblan hört mycket gott om båda böckerna så nu blir det att förkovra sig i helgen. Full fart mot jobbet.

Ses