Kategoriarkiv: Bokmanus

Redigering i ett nötskal …

At, måse och fortsatning. Stryk och ersätt. Hur många och får det plats i ett manus och vad tusan tänkte jag på här? SÅ kan du väl inte skriva människa? Stryk och hitta på ett annat ord. Synonym till kanyl? Hmmm …

Jo jag redigerar. Lite vilt och planlöst just nu men ändå redigerar jag. Sitter där med pappersbunten framför mig och gnuggar geniknölarna. Jag har skrivit färdigt mitt senaste råmanus och på vissa ställen är historien verkligen rå och oslipad men å andra sidan är det riktigt jäkla bra på sina ställen också. Jag har gått igenom halva manuset och först in alla ändringar nu. Slängt första bunten papper i kaminen och andats ut. Början är lite rörig och mitten behöver förtydligas. Karaktärerna behöver målas ut och göras tydligare i vissa fall och mer mystiska i andra. Men det är ändå med en lättnadens suck som jag klappar mig själv på axeln och ger mig lite cred. Det är faktiskt inte alls så illa som du trodde. Det är faktiskt en riktigt bra historia. Bitvis. På sina ställen undrar till och med jag hur det ska sluta.

Jag har nu skrivit fem råmanus. Tre av dessa har slutat som tryckta böcker. Ett håller jag på med och har planerad utgivning på 2018. Rätt långt fram men jag känner mig nöjd ändå. Det enda som är kvar var mitt första manus. Det som jag la i byrålådan(läs datorns papperskorg.) och som jag ibland kommer på mig med att återanvända idéer ifrån. Det är ett rörigt råmanus men det finns korn som jag ibland plockar upp och använder.

Har fått frågor hur jag gör när jag redigerar. Ibland vet jag knappt själv men har försökt att tänka efter lite ifall de som faktiskt är intresserade verkligen vill ha ett svar på den frågan. Så här ungefär.

  • Skriver ut hela manuset och läser det tyst. Markerar alla stavfel och ord jag borde byta ut. Kollar om handlingen stämmer någorlunda. För in alla ändringar i manus. Slänger första kopian.
  • Läser allt igen. Högt den här gången. Nya stavfel? Nya synonymer som behöver tillsättas? Har jag lagt till några förminskande ord såsom kanske, lite,rätt, ganska osv? BORT med dem allihop! Här försvinner även alla onödiga OCH,PLÖTSLIGT OCH OCKSÅ.
  • Karaktärerna. Funkar dem hela vägen. Läser perspektiven en och en. Är de realistiska? Finns det förbättringar att göra? Är allt som det ska där?
  • Handlingen. Känns den logisk? Finns det saker jag förklarar som inte finns med i texten?(Som författare känner jag hela mitt manus och alla karaktärer utan och innan men det gör inte läsaren. Faktiskt.) Ibland behöver man peka med hela handen. Och ibland behöver man inte det.
  • Läser hela texten högt igen. Läser den baklänges för att snappa upp eventuella stavfel, igen.

Så där håller jag på. I en evighet. Till slut går texten iväg till testläsare som får komma med synpunkter. Markera saker jag missat. Ställa relevanta frågor. Punktera bubblor som jag själv inte sett. Testläsare är viktiga för alla manus och jag håller dem högt. Att få feedback på sin text är väldigt viktigt, rent av livsviktigt skulle jag säga. Under tiden de håller på med texten tar jag tag i saker som man(jag) låter bli under tiden jag redigerar. T ex tvätta, städa och sova ordentligt. Typ). När texten kommer tillbaka är det bara att börja om igen.

Det är definitivt en process. Fast jag har lärt mig att gilla den. Nuförtiden är det nästan lika roligt som att skriva. Nästan.

Det  brukar bli bra. Tänker jag.

2016-10-05-18-01-12-2

Här brinner första utkastet upp. Nu är det bara att jobba på. Lycka till med redigeringen allihop!

Annonser

Helgen som blev starskottet

I helgen tog jag och ungarna tåget. Bort en stund, vila hjärnan från hemma och strosa på stan. Kalmar var målet och solen hittade oss nästan på en gång. Vi gick och gick och gick och solade och strosade och fikade och käkade och pratade. Visst är det märkligt att man ibland behöver åka bort för att komma ihåg att man behöver prata och garva ihop. Finnas till tillsammans.  Morgonen började med en klädkris a la primadonna för yngsta dottern(mamman var sträng och förbjöd dotter att gå med bara ben så tidigt på morgonen. Översittarfasoner ansåg yngsta pärlan och krisen var ett faktum där hela garderoben måste gås igenom i jakten på nya fina kläder.) och vi kunde därav konstatera att en språngmarsch var nödvändig för att hinna till tåget. Med en minut till godo och personligt rekord i springa-till-perrong-upp-på-tåg andades vi ut och började rulla.

Det här var en bra dag. En ladda-upp dag. Välbehövligt för alla inblandade.

Den här vecka kör vi  igång höstens projekt. Stora dottern ska börja träna. Hon har skrivit upp sig på Pilates och jag stöttar och hejar på henne. Jag ska börja redigera mitt senaste manus. Hon och lilltjejen stöttar och hejar. Lilltjejen har också mål så klart men de är ännu så pass diffusa och förändras från dag till dag så vi andra stöttar och hejar på det som hon bestämmer sig för för stunden. Så den här dagen var till för det, stöttning och snack innan vi allihop snöar in på det vi tycker är roligt och viktigt.

Underbart väder fick vi också. Sol vid kajen och mycket promenader. Lite shopping och mycket fönstershopping. Träffade en kompis som jag inte sett på flera år. Underbart.

Redigeringen då? Jo, jag började igår. Två kapitel hann jag med att läsa igenom och göra ändringar i. Tre timmar tog det. Det här blir bra. Kommer ta tid. Men det blir super till slut. Superduper faktiskt. Så den här dagen behövdes.

Nu kör vi, ända in i kaklet.

Snart alla hjärtans dag och jag pinnar ner min värld

Jo, min värld, alltså Neas  och Oscars värld. Mina karaktärers värld. En mörk och omväxlande historia. Någonstans mellan Sin city och Domkyrkan i Hamburg om man vill förklara det med bilder och framför allt känna på stämningen. Det är mörkt i världen samtidigt finns det massa hopp som glimtar till här och var i historien. Större mål och ännu större risker så klart.

Jag trodde ett tag att historien var för tunn. Att ploten var dödsdömd. Jag funderade på att lägga ner allt. Fast sen kände jag efter, jag vill inte lägga ner. Jag tror på dem här figurerna. Tror på deras idealism och framtidsförhoppningar. Räds det dem räds. Det vore dumt att lägga ner för tidigt.

Jag klipper och klistrar i Pinterest. Jag ryser ibland när jag ser vad jag fått ihop hittills. Det är mörk och skuggigt men jag vill ändå gå vidare in i historien. Kanske finns det ett takfönster med massa ljus som plötsligt lyser upp alltihop? Som suddar de mörka skuggorna och tonar ut i ljusa ärr. Kanske inte. Den som lever får se.

Alla bilder är tagna från Pinterest.com

 

Första lugnet

som varat en helg helg sen…Ja, sen typ innan jul. Inte en plan så långt ögat når och inte en syssla som jag inte ska hinna med hemma. Det blev alltså en helg hemma i dagarna två. Det var tvunget. För att jag måste begrunda saker, hinna med.

Jag måste gå igenom allt som samlas på hög, städningen måste någon ta i(även om den andra vuxna också tar det när vi inte är hemma) och alla dessa kolla-på-det-här-högar som ligger lite överallt måste rensas upp. De innehöll allt ifrån gammal reklam till viktiga skolpapper och förlagspapper har jag nu konstaterat. Vissa var redan för gamla, desto viktigare att de hinns med liksom. Sen är det detta med att gå hemma i mysbyxor och bara slappa. Jag har saknat det. Måste få göra det ibland. Sova länge och dricka kaffe samtidigt som man slösurfar och ungarna kolla film eller för den delen dricka ett glas vin och läsa en bok som egentligen inte är jättebra men ändå känns skön att hålla i handen. Att bara få vara. Det var fantastiskt skönt faktiskt. Välbehövligt. Idag ska jag städa och fundera lite mer på mitt nya bokprojekt. Googla lite. Slappa lite mer.

Imorgon är jag också ledig(dag jobbs-ledig) men faktiskt inte på grund av kaffe och mysbyxe slapp. Jag ska iväg till Folkhögskolan och föreläsa lite. Berätta lite om mig och mina böcker och mycket om skrivande. Visa bilder från min bokhylla och dra roliga historier(jodå det finns sådana) om redigeringsvåndorna man gått igenom.

Och lagom till min föreläsning kom den här hem. Min roll up. En ihoprullbar affisch. Jättesmidigt till mässor och signeringar. Bara att rulla upp som man hör på namnet. Måste visa för den blev himla fin tyckte jag. Tryckt på Lasertryck. Snabb leverans och trevliga människor. Rekommenderas.

Trevlig Söndag nu allihop!!

En sån där nyårskrönika ni vet

Ja, jag har inte så mycket att säga om det gångna året. Det har varit mycket elände och sjuka. Jag har försökt få en bok färdig. Mot alla odds inklusive min egen kropp som motarbetat mig men det gick bra trots allt. Lite fina stunder har det trots allt detta blivit. Mycket nya upplevelser. Många nya bekantskaper. Mycket jag upplevde för första gången i år som jag vill göra igen 2016. Ett utvecklande år som kommer göra 2016 till ett av de bättre åren. Efter lågvattenmärket 2015(med vissa undantag) kan det nämligen bara bli bättre har jag konstaterat.

Januari började med att jag gick in i någon form av depression och att jag blev singel. Jag var så trött och ledsen att jag bara ville ligga ner i soffan, gråta och se på tv och sova. Jag var så trött att jag kunde sova 14 timmar om dygnet. Jag började ana oro när jag sovit mig igenom en hel helg. Läkaren jag besökte förklarade att hjärnan var trött. Jag var hjärntrött. Nästan utbränd. ”Om du inte lugnar ner dig nu och börjar vila så är jag tvungen att sjukskriva dig” På allt som är dyrt och heligt lovade jag. Jag skulle ta det lugnt.

Februari. Det var så satans mörk i Februari och Alla hjärtans dag var bara jobbig och livet var mörkt och eländigt och jag var trött. Februari tog väl priset med allt tror jag. Priset i Tröttaste månad, Tristaste väder och Misserablaste känslostatus. Typ allt.

Mars. Nu börjar det ljusna. Bilen går sönder. Någonting(fråga mig inte,jag kan lika mycket om bilar som min katt kan om att laga tre rätters middag) som gör att servon fungerar går sönder. Bilen går plötsligt bara att svänga om jag och barnen samtidigt hänger oss i ratten. Med andra ord dax för en ny bil. Sagt och gjort. En fin bil och ett billån. Typ. En lila Golf mot en brandkårsröd Hyundai. Mitt lokalsinne lade dessutom in sitt veto och tvingade mig att köpa en GPS. Så jag lär mig att hitta någon gång. Japp. Jag fick göra HLR på plånboken men så är det ibland.

 

Efter detta fick jag och mina böcker göra en liten visit på Västerviks bibliotek. En kväll med många skratt och där jag fick tillfälle att berätta om hur och varför jag skriver. En väldigt trevlig tillställning. Och alla filialer till Västerviks bibliotek köpte då dessutom in både Eldbunden och Skogsblod till sina bibliotek. En fin och givande kväll på alla sätt.

2015-03-09 15.24.36

Och dessutom den här månaden jag blev invald som medlem i Sveriges författarförbund! Fantastiskt roligt.2015-03-16 14.52.22

April. April är en ljus månad. Många fina recensioner på mina böcker trillar in. Vi tänder många brasor och vi grillar korv i kakelugnen. Solen verkar vara tillbaka och mitt humör går uppåt. Solen gör att tröttheten blir mindre. Jag mår bättre igen. Eller lite bättre. Minsta tjejen börjar få okontrollerbara problem i skolan. Vi kopplas in på utredning. Bokstavskombination tror vi. Utredningen tar en jävla tid(den är fortfarande inte avslutad ska jag väl tillägga, sånt här tar tid. Förbannat lång tid).

 

Maj. I Maj verkar äntligen året 2015 ta fart igen. Alla är på gång så att säga. Mitt singelliv är öken men allt annat går bättre än på länge. Att vara singel och ha två barn och ett hus och försöka räcka till för alla när man själv inte mår riktigt bra är grymt överskattat för att inte säga nästan omöjligt. Så … Påsken kommer och en ny korsett hittar hem 🙂 Jag redigerar mitt tredje manus i min serie, boken Stjärnvind. Redigeringen går knackigt, väldigt knackigt. Jag tycker allt jag skriver är dåligt. Jag är trött på allt i perioder. Fast det går framåt om än långsamt… Äppelträdet vi köpte förra året slår ut. Gräset växer. Tiden går..Min dotter hittar Eldbunden i Frida tidningen. Bästa sommarboken 2014. Ett år försent men bättre sent än aldrig liksom.

Juni.I Juni tar jag och bilen en sväng ner till Ljungby och Andra världar och deras bokmässa. En tillställning på ett par timmar med många trevliga möten med bla förlagskollegor och folk i FantastikSverige. Jätteroligt och välbehövligt och jag sålde faktiskt mycket mer böcker än vad jag hade trott. Dessutom fick jag chansen att träffa läsare och det är alltid väldigt roligt.  Jag blir medlem i Författarcentrum och hoppas få uppdrag från skolor med bland annat skrivarprat. Min stora tjeja fyller tolv år. Tonåring nästa år, hur gick tiden så fort? Solen är här. Jag och tjejerna räknar ner till semestern. Tröttheten är nästan borta. Visst kommer den i perioder men det är mycket, mycket bättre bara jag lär mig att pausa och vila. Om jag jobbar och är på benen hela dagen måste jag vila när jag kommer hem. Sova länge. Vila längre än jag är van vid. Det är ju det där med full fart som tagit mig nästan ända in i kaklet. Och nu får jag vila för att få bort det. Inte stressa.

Den här månaden börjar också planeringen inför vår teaterförenings historiska stadsvandringar. Jag engagerar mina barn och de tar med sig några kompisar. Vi börjar träffas och skissar lite på vad de ska göra. Vi har roligt. Juni är en fin månad. Odramatisk.

Juli. Semester. Sällan har en semester varit mer efterlängtad. Vi åker bort. Tar små turer. Fikar mycket. Åker till Kalmar och strosar på slottet. Jag träffar vänner och dricker vin. Redigerar manus. Njuter av solen och tyvärr sitter vi också mycket inne i regnet och kylan. Semestervärmen utebli ganska mycket. Det är nog en av de få år kakelugnen gått varm mitt i sommaren. Fast en bra månad. Vi repar mycket teater. Vi tragglar repliker hemma och vi spenderar mycket tid med klädprovningar och scenbyten. I slutet av månaden fyller min lilla sexåring sju år också. Barnkalas och godis upp till öronen. Och efter det kör jobbet strax igång igen. Semester gick för fort. Fast….

Augusti. Premiär för vår tvåveckors långa föreställning(vi kör allt på raken nästan och vi har hur kul som helst fast det är jobbigt) Historiska vandringar på Vimmerbys gator och torg. Jag spelar en hustru som vill åka till Amerikat(det förlovade landet i 1800 talets svältande Sverige) och varje föreställning är utsåld. Ungarna gör suveräna tolkningar som tiggande barn och bråkande ungar. Jag är så glad att jag trots en viss tvekan valde att engagera hela familjen i det här. I Augusti har jag lite mer semester. Skrivarsemester. På Fårö. Jag åkte över till Gotland och Fårö för första gången i mitt liv och den upplevelsen satte sig i hjärtat med en gång. Sällan har jag haft så trevligt, redigerat så mycket eller skrattat så länge som när jag tillbringade tre dagar på Fårö i glada kollegors sällskap. En upplevelse utöver det vanliga och jag har längtat tillbaka sen jag åkte därifrån. 2016 är jag där hela veckan och drar fötterna genom sanden på stranden och skriver på mitt nästa manus. Jag längtar.

September. Den förlovade september månaden bjuder som vanligt på Bokmässa, att jag blir äldre och att jag …Jag är inte singel längre. Jag är upptagen. Och jag är glad igen. Och livet leker. Och allt(orealistiskt om allt bara vore rosenblad och champagne men det är fan nära iallafall) känns bra..Tröttheten kommer och går men jag börjar vänja mig. Jag kan inte ha koll på allt. Jag är bara människa. En trettiofyra år gammal människa som börjar förstå hur livet faktiskt kan vara. Och ibland är det underbart. Förutom Bokmässan och att jag blev äldre innefattade September en väldigt fin weekend i en större stad ihop med en människa som är väldigt viktig för mig. En människa jag älskar. Ungarna och jag åkte också iväg på spontan shopping och ja..Vi shoppade helt enkelt. Tiden rusade iväg. Bok nummer tre började bli klar. Eldbunden sålde slut precis dagarna innan bokmässan och allt flöt på.

Oktober. Hösten kom. Min syster fyllde år som den våg hon är. Jag blev kontaktad av en folkhögskola för en föreläsning. Jag redigerade för fullt. Omslaget till Stjärnvind började bli färdigt. Jag började få tillbaka mitt närminne(stress gör underliga saker med hjärnan och närminnet som försvann någon gång i början av 2014, vilket resulterade i att jag i nästan ett år varit tvungen att skriva ner allt jag ville komma ihåg längre än fem minuter, var nu på väg tillbaka. Underbart skönt. Oktober ägnades annars åt planering inför det som komma skulle. Bok, bok och bok. Testläsarna var nöjda med manuset och jag finslipade det sista. Jag läste många bra böcker. Upptäckte många nya, fina författare och slappade. Hösttröttheten kom tillbaka, förkylningarna blev aldrig riktigt bra. Sommarens pigghet var långt borta igen. Vi installerade en värmepump i huset. Vi åkte ånglok. Lite familjestrul(det är det väl alltid tycker jag) smolkade bägaren igen men det gick över. Lite fest, lite allvar. En ok månad.

November. Nu börjar året hinna ikapp en. Jag sket i julstressen och slappade mycket. Köpte julklappar pö om pö. Mös i soffan. Skickade in mitt manus till förlaget. Väntade spänt. Anmälde mig till en julmarknad i stan. Dubbelkollade text. Teatergänget åkte på teaterresa och såg en bra pjäs. Vi tränade inför julvandringar på stan med ungarna(jäkla duktiga ungar vi har i den här stan måste jag säga. Värsta proffsen) Funderade på framtiden. Längtade efter julledighet(rekordtidigt jo..) Såg många bra tv- serier bla Scandal och Blacklist som jag nästintill inte kunde slita mig ifrån alls. Beroendeframkallande. Var på ett väldigt roligt författarbesök på mellanstadiet på en skola. Vi åkte bort en helg till landet och ungarna tovade ull medans vi skötte markservicen för de som var mitt i fårslakten(vi försökte iallafall)

Förkylningarna fortsatte hela månaden och jag kurerade med ingefära och apelsiner i mängd.

December. Den avslutande månaden. Den här månaden som vi är i slutet av nu. Jag var på julmarknad. Många böcker gick åt och jag träffade många läsare. Min stora tolvåring var skolans Lucia(stolthetstårar hos modern då dottern skred så genomförkyld hon var genom gympasalen och var så där fin som hon bara kan vara) Ungarna och vi gick som karaktärer på stan förste och fjärde advent och skrämde slag och roade folk så gott vi kunde. Ungarna avslutade teateråret på Kulturskolan med varsin pjäs(och fick blommor så klart) Min bok släpptes på julafton. Stjärnvind.Jag jagade paket långt innan det(Postnord verkade ha skickat det fram och tillbaka i flera veckor osäkra på var de skulle lämna av det). Jag sålde slut på de första 40 exen på bara två dagar. Fler böcker kom hem dagen innan julafton. Underbart. Julen har gått (som resten av året nu när jag tittar tillbaka på det) i lugnets tecken. Vilat mycket, ätit mycket och gjort godis och sett på massor av tv. Läst mycket. Umgåtts mycket och bara varit. Nyår är inte här ännu men då ska jag och min Särbo iväg. Till Polen. Bara njuta och umgås och ta en dag i taget. Ta hand om varandra. Om det är något jag lärt mig av just 2015 är det att man måste vara rädd om det man har för man vet aldrig hur länge man har det. När vi drämde rakt in i den där nattsvarta separationen(som igen av oss egentligen ville ha fast vi verkade vara för tjurskalliga och ledsna för att säga till varandra) i Januari/Februari var jag så ledsen att jag visste inte var jag skulle ta vägen. När vi på något mirakulöst sätt hittade tillbaka till varandra på hösten så vet iallafall jag vad jag inte vill sakna igen. Vad jag inte kan vara utan. Och jag hoppas att jag vet vad jag ska göra för att det inte ska hända igen. Tid. Alla behöver tid. Med varandra och ifrån varandra. Shit vad djupt det blev nu då… Bilder!!

Ps: Trots att jag vet att det kommer smälta bort inom kort njuter jag av att det snöar med stora, tunga flingor just idag. Älskar snö.

 

Det här var min årskrönika 2015. Omfattande och massiv fast ändå nyttig. Iallafall för mig. 2015 var ett deppigt år. Fast samtidigt utvecklande(och vissa saker är underbart att ha varit med om, de roliga sakerna alltså) och det är väl utveckling man vill ha. Ser fram emot ett 2016 som är bättre. Stabilare och fyllt av roliga händelser.

Ha ett fortsatt fint 2015 och ett gott nytt 2016 allihop!

Stjärnvind är klar..jag är helt färdig..

God Lördag på er. Sitter här framför datorn och surfar runt. Tänker och njuter av lugnet. Barnen kollar tv och surfplattor. Kaffet är starkt. Det blåser runt husknutarna. Någon har ätit klementiner och slängt i kaminen så det luktar bränd jul i hela huset. Livet är gott.

Igår granskade jag mitt manus, mitt satta manus, en sista gång. Igår kväll skickades det till tryckeriet. Jag är glad och förväntansfull. Förhandsbeställningarna börjar trilla in. Frågorna också : Han dog väl inte? Du behöll väl henne? Vem var det som vann till slut? Jag ler och säger- läs den, den är bra och de svarar – När kommer den? Snart va? och jag nickar. Snart, alldeles snart..

Stjärnvind är planerad att släppas till December och med all tur i världen kanske det går men tryckerierna har massor att göra så jag kan bara hoppas. Och håla tummarna. Hårt. Min tredje bok. Det hade jag inte trott när jag slet med mitt första manus 2012 och 2013. Det känns stort och jag är glad. Ödmjuk och lycklig. Men långt ifrån klar. Med skrivandet alltså. Serien om Mindra och Delhad är avslutad men det kryper ändå i skrivartarmen redan nu. Jag hade beslutat att ta en paus nu. Inte skriva något på länge. Bara tänka och strukturera och låta saker bero. Men så kommer dem, karaktärerna. Sliter i mig och pockar på uppmärksamhet och bara så där utan att jag kan styra över det är processen igång igen. Planeringen, karaktärerna, miljöerna…Sånt är livet. Älskar det.

Men först, innan jag sätter pennan i det nya planeringsblocket ska jag njuta av det här boksläppet och julen och andas och njuta lite av att jag äntligen är klar. Om jag håller tummarna riktigt hårt så ska Stjärnvind släppas till den 14 December. Snart kan ni förhandsboka på Adlibris och Bokus och på Mindie( Mörkersdottirs förlags hemsida)

Dark spooky passage through the forest

Vet du vilken sida du väljer när du blir tvungen? och har du egentligen valt den sidan själv eller är vägen redan utstakad för dig? 

Stjärnvind är tredje och avslutande delen i serien om Mindra och Delhad.

Den här karaktären trillade in igår under mitt lugna pepparkaksmys. Hon var väldigt övertygad om att jag kunde hjälpa henne. Vi får väl se vart det landar.

-tja, finns det sånt åt mig med? En mörkhårig tjej slänger sig bredvid mig i soffan, dänger en Sig sauer i soffbordet och snor åt sig pepparkakorna.
– Mmm, visst. Här. Du är ny. Vad gör du här?
Tjejen byter kanal och häller i sig glögg och knäpper upp bältet i jeansen.
– Jag är efterlyst och du ska hjälpa mig. Du är ju klar med de andra har jag hört.
-Ehh, jo. Typ..
-Bra, för jag har en del att berätta.. Finns det mer kakor ?

Verkar som jag precis fick något att sysselsätta mig med…

 

En resa med tåg och ett hektisk schema och underkjolar och huggtänder i en enda röra..

God Söndag på er allihop!

Sammanfattning av veckan som varit med ett ord: Hektiskt.

Sammanfattning av helgens viktigaste syssla: Vila.

Utvärdering av veckan och helgen: Hektisk vila.

Jo då. Det fungerar att åka bort och shoppa Lördagen med två barn och ändå få ordning på tankarna, bränna massor med pengar på rekreations fika och tågbiljetter och lyckas få ont i fötterna.

Veckan som varit har bestått av en önskan om att redigera andra halvan av mitt manus färdigt(från sidan 148 till 220 är helt färdig gällande ändringar och genomläsning. Återstår stycken och namn på kapitlen och en väldigt viktig och uppskattad testläsarutvärdering. Vad vore jag utan mina testläsare? Fattigare och mer vilsen i min historia definitivt iallafall). Sen bestod veckan också av teatermöten och härliga dagar med ungar och städ och tvätt. Vardagslivet liksom.

Också planeringen inför den stundande Bokmässan i Göteborg är central just nu. Det ligger huggtänder, underkjolar och bekväma skor i osorterade högar i hela huset. Saker som jag måste ha med mig, saker jag kan behöva ha med mig och saker jag inte ens vet om jag någonsin behövt packa ner men som kanske kan komma till användning. Dessutom håller det på att byggas upp ett litet preliminärt mässschema i mitt huvud. Folk som jag vill träffa, folk jag skulle vilja träffa igen, signeringar att gå på, releaser som jag vill närvara på. Det är underbart roligt och samtidigt måste jag hålla i mig själv så jag inte lovar för mycket. Man vill ju göra allt förstås men dygnet har bara 24 timmar tyvärr.

Och så min bok förstås. Min tredje del i boken(Stjärnvind)om Mindra, Delhad och alla de andra raringarna ska släppas i December och jag är så förväntansfull. Och nervös. Och glad. Och nu är det massor som måste fixas inför det förstås. Jag redigerar så mycket jag hinner och har ett öga öppet för marknadsföringen. Min förläggare håller på att ta fram ett prel omslag till boken som jag ska trycka upp på vykort till mässan. Jag kikar samtidigt på hur jag ska ordna med realesefest och hur jag ska nå ut till alla bloggar och andra som vill måste läsa denna underbara och smärtsamma del tre i min serie.

Mitt i allt detta åkte jag och ungarna i väg. Det låter ju inte klokt. Egentligen skulle jag behövt två dagar till iveckan för att hinna och så åker jag iväg mitt i alltihop. Måste dock tillägga att det inte bara är alla andra som får lida för mina bokmässe/bokplaner just nu utan även mina barn. Därför lovade jag dem en hel dag borta från huset med shopping och kopiöst mycket utemat och fika. Så vart det också.

2015-08-29 09.34.172015-08-29 13.46.55

Linköping med tåg, morgonfika på tidigt öppet café och lunch på Mc Donalds så klart och glasspaus senare(se allt ovan ;)). En dag där vi lovade varandra att vi bara skulle strosa genom affärerna med på sin höjd en ökad stresströskel om vi höll på att missa tåget hem. Långsam färd genom köerna i det tokshoppande Linköping. Inga måsten utan bara njuta av dagen. Det var dessutom mobilförbud denna dag. Vi skulle bara umgås och titta på saker. Jag smög fram kameran och uppdaterade Instagram(och dottern var inne och kollade den uppdateringen och gillade) men det var också allt. Det var en mycket lyckad resa. Vi gör om den snart. Man måste umgås hemifrån ibland för det blir så lätt ett evigt tragglande av rutiner och stress för att hinna det man måste när man är ledig. Och när man stressar genom helgen så är man inte egentligen ledig kan jag tycka. Så idag kompenseras vår gemensamma ledighet av att jag istället får tvätta bilen, klippa gräset och ta itu upp tvättberget idag istället. Och redigera de där trettio missade sidorna som jag lovade att jag skulle gjort igår när vi kom hem men inte orkade göra då. Just då var det roligare att äta godis och kolla film istället.

Ha en fin vecka med er…

Shoppingfynd(Obs: blev lite besviken att jag inte känner någon som har barn i pekboksåldern för för då hade jag SÅ köpt den där pekboken..Kul grej:))

2015-08-29 12.29.392015-08-29 17.11.182015-08-29 14.50.422015-08-29 14.50.502015-08-29 14.51.25