Redigering i ett nötskal …

At, måse och fortsatning. Stryk och ersätt. Hur många och får det plats i ett manus och vad tusan tänkte jag på här? SÅ kan du väl inte skriva människa? Stryk och hitta på ett annat ord. Synonym till kanyl? Hmmm …

Jo jag redigerar. Lite vilt och planlöst just nu men ändå redigerar jag. Sitter där med pappersbunten framför mig och gnuggar geniknölarna. Jag har skrivit färdigt mitt senaste råmanus och på vissa ställen är historien verkligen rå och oslipad men å andra sidan är det riktigt jäkla bra på sina ställen också. Jag har gått igenom halva manuset och först in alla ändringar nu. Slängt första bunten papper i kaminen och andats ut. Början är lite rörig och mitten behöver förtydligas. Karaktärerna behöver målas ut och göras tydligare i vissa fall och mer mystiska i andra. Men det är ändå med en lättnadens suck som jag klappar mig själv på axeln och ger mig lite cred. Det är faktiskt inte alls så illa som du trodde. Det är faktiskt en riktigt bra historia. Bitvis. På sina ställen undrar till och med jag hur det ska sluta.

Jag har nu skrivit fem råmanus. Tre av dessa har slutat som tryckta böcker. Ett håller jag på med och har planerad utgivning på 2018. Rätt långt fram men jag känner mig nöjd ändå. Det enda som är kvar var mitt första manus. Det som jag la i byrålådan(läs datorns papperskorg.) och som jag ibland kommer på mig med att återanvända idéer ifrån. Det är ett rörigt råmanus men det finns korn som jag ibland plockar upp och använder.

Har fått frågor hur jag gör när jag redigerar. Ibland vet jag knappt själv men har försökt att tänka efter lite ifall de som faktiskt är intresserade verkligen vill ha ett svar på den frågan. Så här ungefär.

• Skriver ut hela manuset och läser det tyst. Markerar alla stavfel och ord jag borde byta ut. Kollar om handlingen stämmer någorlunda. För in alla ändringar i manus. Slänger första kopian.
• Läser allt igen. Högt den här gången. Nya stavfel? Nya synonymer som behöver tillsättas? Har jag lagt till några förminskande ord såsom kanske, lite,rätt, ganska osv? BORT med dem allihop! Här försvinner även alla onödiga OCH,PLÖTSLIGT OCH OCKSÅ.
• Karaktärerna. Funkar dem hela vägen. Läser perspektiven en och en. Är de realistiska? Finns det förbättringar att göra? Är allt som det ska där?
• Handlingen. Känns den logisk? Finns det saker jag förklarar som inte finns med i texten?(Som författare känner jag hela mitt manus och alla karaktärer utan och innan men det gör inte läsaren. Faktiskt.) Ibland behöver man peka med hela handen. Och ibland behöver man inte det.
• Läser hela texten högt igen. Läser den baklänges för att snappa upp eventuella stavfel, igen.

Så där håller jag på. I en evighet. Till slut går texten iväg till testläsare som får komma med synpunkter. Markera saker jag missat. Ställa relevanta frågor. Punktera bubblor som jag själv inte sett. Testläsare är viktiga för alla manus och jag håller dem högt. Att få feedback på sin text är väldigt viktigt, rent av livsviktigt skulle jag säga. Under tiden de håller på med texten tar jag tag i saker som man(jag) låter bli under tiden jag redigerar. T ex tvätta, städa och sova ordentligt. Typ). När texten kommer tillbaka är det bara att börja om igen.

Det är definitivt en process. Fast jag har lärt mig att gilla den. Nuförtiden är det nästan lika roligt som att skriva. Nästan.

Det  brukar bli bra. Tänker jag.

Här brinner första utkastet upp. Nu är det bara att jobba på. Lycka till med redigeringen allihop!

Helgen som blev starskottet

I helgen tog jag och ungarna tåget. Bort en stund, vila hjärnan från hemma och strosa på stan. Kalmar var målet och solen hittade oss nästan på en gång. Vi gick och gick och gick och solade och strosade och fikade och käkade och pratade. Visst är det märkligt att man ibland behöver åka bort för att komma ihåg att man behöver prata och garva ihop. Finnas till tillsammans.  Morgonen började med en klädkris a la primadonna för yngsta dottern(mamman var sträng och förbjöd dotter att gå med bara ben så tidigt på morgonen. Översittarfasoner ansåg yngsta pärlan och krisen var ett faktum där hela garderoben måste gås igenom i jakten på nya fina kläder.) och vi kunde därav konstatera att en språngmarsch var nödvändig för att hinna till tåget. Med en minut till godo och personligt rekord i springa-till-perrong-upp-på-tåg andades vi ut och började rulla.

Det här var en bra dag. En ladda-upp dag. Välbehövligt för alla inblandade.

Den här vecka kör vi  igång höstens projekt. Stora dottern ska börja träna. Hon har skrivit upp sig på Pilates och jag stöttar och hejar på henne. Jag ska börja redigera mitt senaste manus. Hon och lilltjejen stöttar och hejar. Lilltjejen har också mål så klart men de är ännu så pass diffusa och förändras från dag till dag så vi andra stöttar och hejar på det som hon bestämmer sig för för stunden. Så den här dagen var till för det, stöttning och snack innan vi allihop snöar in på det vi tycker är roligt och viktigt.

Underbart väder fick vi också. Sol vid kajen och mycket promenader. Lite shopping och mycket fönstershopping. Träffade en kompis som jag inte sett på flera år. Underbart.

Redigeringen då? Jo, jag började igår. Två kapitel hann jag med att läsa igenom och göra ändringar i. Tre timmar tog det. Det här blir bra. Kommer ta tid. Men det blir super till slut. Superduper faktiskt. Så den här dagen behövdes.

Nu kör vi, ända in i kaklet.

Vad är en helg på Bokmässan?

Alldeles utmattande och jätterolig och alldeles, alldeles underbar. Faktiskt. Något sånt. Det är en vecka sedan nu, nästan. Jag kom hem i söndags. Sent. Tågstrul. Utmattad. Trött som jag vet inte vad. Mitt i natten och med en barnvaktande Särbo i soffan och vaket barn som vägrade somna innan jag kom hem. Ringde min chef och begärde ledigt på grund av sömnbrist. Klockan två på morgonen. Väldigt sent. Jag var dödstrött och det visade sig hålla i sig i ca en vecka. Precis som förra året. BOKSMÄLLA. Japp.

På Bokmässan i Göteborg hände iallafall väldigt roliga saker. Mina böcker sålde bra, tack till alla som var förbi och både köpte och visade intresse för Eldbunden serien i Mörkersdotters monter.  Det var kul och vi gör om  det nästa år. Absolut. Då kanske det finns en ny titel också. Fast jag lovar inget. Jag är trots allt lat.

Jag träffade många spännande och roliga människor. Åt på massa bra ställen och fikade på några nya pärlor som jag kommer återkomma till(inte i det här inlägget då men väl nästa års mässa för de hade riktigt gott kaffe och det ska man aldrig underskatta).

Jag skakade tass med människor jag aldrig hälsat på förr(händer ett par gånger varje mässa, vad vore mässan utan de nya möten som faktiskt nästan är lika roliga som de man möter för andra gången?) och återbekantade mig med gamla och mer kända mer människor från förr.

Summa summarum. I år satt Boksmällan hårdare än förra året. Boksmälla – utmattning och trötthet efter Bokmässan.(Ett vedertaget begrepp som alla brukar drabbas av tydligen). Dessutom fick jag min beskärda del av den så kallade Mässpesten. Jag blev sjuk på riktigt efteråt. Inte före som förra året och inte under själva mässan som första året jag var där utan då måndag till torsdag efter mässan i år. Jag är dessutom fortfarande trött MEN skulle göra allt en gång till för att det var så roligt.

Bokmässan lyfter inspirationen flera meter. Man blir peppad på att få ut en ny titel trots allt. Så… Nästa vecka har mitt manus och jag redigeringsdejt.Dejter. Massor av dem. Hela veckan faktiskt. Hårt jobb. Men klart ska det bli.

Bilder.

 

Årets höjdpunkt

närmar sig med stormsteg. Årets litterära sådana då för hittills i år har mitt liv varit fullt med roligt. Dock inte med fokus på varken böcker eller skrivande eller ens bokmässor. Men nu kommer den snart alltså. Jag pratar Bokmässa. I Göteborg. Det roligaste på året för oss som skriver. Delvis kanske beroende på att många av oss sitter uppslukade framför skärmar och redigeringsprogram stor tid av året och bara pratar med alla skrivarvänner online. På Bok och Bibliotek kan man äntligen träffas och käka ihop eller bara ta en kaffe eller få ett signerat ex av just den där boken man pratat så mycket om att vederbörande skriver just nu. Det är fantastiskt faktiskt.

Dark spooky passage through the forest, toned blue

Jag åker i år ner med min senaste bok Stjärnvind och ett fritt sinne. Jag har inte haft tid att riktigt fokusera på mässan i år. Det har nästan gått ett helt år sen förra gången och tiden har bara runnit på med allt vad det innebär i dagtidsjobb, manusskrivning och livet i övrigt. Bara för en vecka sedan flyttade min före detta ut ur vårt gemensamma hus och jag har haft fullt upp med bankpapper, försäkringar och nyskaffande av möbler. Tiden har gått åt till att sitta i telefonköer(har fan svart bälte i att köa med en lur fastklämd mot axeln vid det här laget) och att ordna med papper till övertagande av abonnemang och liknande. Och nu är det nära. Jag hoppas jag kommer få en rolig mässa och med tanke på vad jag har inbokat rean nu så känns det som jag kommer få det. Hoppas ni hittar dit för det är verkligen en upplevelse oavsett om man skriver eller inte. För en boknörd som mig (och många andra) kan det vara lätt överväldigande att stå i samma lokal som tusentals andra böcker och hundratals andra författare. Ungarna har redan försett mig med en boklista och om de får som de vill kommer jag tillbringa stor del av mässan med att köa i signeringsköer och försöka ta kort av författare de gillar. Men det känns skönt att vi delar det intresset, för det kunde ju vara värre.

Nu ska jag bara fundera ut vad jag ska packa. För det måste man ju. Sen skulle jag försöka klä ut mig till en karaktär i sista boken. Undrar om Tradera har några änglavingar(ca sex meter breda) relativt billigt ?? Borde de ju kunna ha i lager tycker man .. 😉

Den som lever får se. I värsta fall(Om Tradera har slut på sitt lager vingar ) får jag rota reda på mitt diadem som jag hade förra året(se bild ovan) och proppa det fullt med blommor. Det funkar ju också, dessutom är det lättare att smälta in med blommor och enklare att manövrera sig fram med blommor än med vingspann på sex meter för att inte tala om hur mycket fjädrar ruggar. Som sagt …

Ha det gott.

 

Författarveckan på Fårö

Det har gått en hel vecka nu sen jag kom hem och jag lever fortfarande på kreativiteten från ön. Författarveckan är något så unikt att det är svårt att förklara om man inte har varit där men jag försöker iallafall. Veckan anordnas av Camilla Davidsson(själv författare till bla Vintergatans alla stjärnor) som äger Fårö B och B och det är en vecka där författare samlas( i år var vi hela 36 st!) för att skriva, promenera, äta mat och samtala om böcker, manus, livet och allt däremellan. Miljön är unik och det blir något alldeles extra när man samlas i en liten grupp där alla har en sak gemensamt.

I år skrev jag och redigerade mitt nya manus. Mitt mål var att grovredigera första halvan av grovmanuset och försöka skriva å mycket jag kunde på andra delen. Jag skrev som jag aldrig gjort förr. Blev färdig med nästan hela manuset och valde att bara spara de sista lösa trådarna tills jag kom hem. Två skrivpass om dagen a fyra timmar styck blev femtio redigerade sidor och femtio nya sidor text. Jag är supernöjd och arbetade mig dessutom ur en kreativitetssvacka som jag varit i länge. Nya tankar växte och sattes på papper. Jag är nöjd. Författarveckan är något jag aldrig kommer ångra att jag en gång i tiden( för två år sedan) anmälde mig till.  Den är så mycket mer än man kan föreställa sig både när det kommer till allt man hinner(för man hinner så mycket mer när man inte behöver tänka på alla vardagsbestyr som att laga mat, handla och fixa med vardagen) och allt man kommer att tänka på. Till exempel så blev det många stora ändringar i manuset med en ny twist och ett helt nytt slut som jag inte ens hade tänkt på när jag satte mig på färjan. För tankarna mår bra av att åka bort och tänka i nya banor. Miljöombytet gör bra saker med en helt enkelt. Sen får man också träffa så många fina, varma och inspirerande människor. Sånt utvecklar verkligen.

Nästa år åker jag igen det är jag övertygad om.

Hela sommaren och en liten bit av hösten

har gått utan att jag en så mycket som har reflekterat över det. Tid går så fort när man gör annat. Och jag har inte ens haft tid att skriva om det.

Semestern var bra. Inte en minut av skrivande men solen har å andra sidan lyst konstant här i Småland och bevattningsförbudet har varit ett faktum i över sex veckor. Ledig tid tillbringades med barn och hus och projekt upp över öronen. Fönstermålning och utflykter. Skara sommarland och hängmattehäng. Böcker och funderingar. Vi har varit i Ullared. Jag har åkt till Gotland på författarveckan på Fårö. Fyndat loppisgrejor. Blivit ensam husägare. Funderat på livet. Fixat så jag faktiskt kan åka till Bokmässan i september. Strulat till det med manuset. Skrivit färdigt det på sin höjd på ett par sidor. Planerat halva Augusti färdigt. Skrattat och gråtit om vart annat och levt i min egen lilla bubbla av förväntningar. Ja, livet. Det som händer när man är upptagen med annat typ.

Så jag har haft häcken full så att säga. Men nu är det snart höst och tedrickar väder och jag ska börja rikta fokus mot mitt manus igen. Råmanuset är klart. En härlig röra av mord och teknik, kärlek och brustna förväntningar. Hämnd och ilska och så lite sex. Det där med lite sex hänger ihop med en utmaning till mig själv. Jag skriver hellre tio sidor våld, blod och död än ett enda ord om sex. Jag gillar det inte, jag tycker att det är svårt och blir vulgärt och svamligt och patetiskt. Det finns dem som kan skriva ångande heta sexscener, jag är inte en av dem tyvärr. Men i det här manuset har jag inget val. Det ska in oavsett vad jag tycker. Historien kräver det. Om jag så ska gå åt på kuppen. Håll tummarna för mig tack.

Lite bilder på allt man har gjort bifogas så klart.

Sommaren var plötsligt här.

Jag räknar på fingrarna till semestern. På min semester som i år är tre veckor ska jag skriva. Så därför får allt annat (läs måste) göras nu. Allt annat är förbättrad synopsis, måla fönster, gräva land och övrigt pyssel. Detta inlägg har inget med skrivande att göra. Mest med hus faktiskt. Jag har ett fint femtiotals hus med visst renoveringsbehov. Det har legat ute till försäljning i ca fyra år. Nu är det nog med det. Jag blir ensam ägare så fort min före detta får tag i en lägenhet. Jag tycker det känns bra än så länge. Hur länge den känslan håller i sig får vi väl helt enkelt se.

Men för att visa mig själv att jag kan och att jag gör saker lägger jag upp lite bilder här och nu. Bara för att påminna mig själv om hur mycket jag faktiskt gör och kan och klarar av. Detta från en tjej som för åtta år sedan(innan husköpet) knappt visste vad en huvudkran var och än mindre kunde tänka sig att missa en timme i solstolen för att renovera ett fönster.

Hoppas alla har en trevlig vecka i det fina vädret. Sista bilden är pågående projekt, så nu vet ni vad jag gör i veckan också.

Som sagt

så har jag lite att styra med just nu. När man räknar efter så är det inte så långt kvar till semestern och mitt hus skriker efter saker som typ färg och omvårdnad. Mitt bokprojekt får vila lite medan jag styr med det. Fast det står inte helt still även om det verkar som det. Sen i och med att sommaren är här repar vi också teater för fulla muggar. Så det händer mycket just nu. Därav bloggvilan…

Bjussar på BTJ:s(Bibliotekstjänst) utdrag av recensionen av Stjärnvind. Jag är glad över den. De brukar vara väldigt hårda och där hjälper oftast inte god vilja och en positiv inställning. Så jag är nöjd trots allt.

” Stjärnvind är en ambitiös och bitvis spännande fantasyhistoria.
Man kan se drag av liknande serier från författare som Stephenie Meyer och Becca Fitzgerald.”
Fia Idegård. BTJ häfte nr 14.

Inte dåligt att bli liknad med två av dessa stora namn. Inte illa alls faktiskt.

Over and out.

Stjärnvind hittar man på Adlibris, Bokus och Storytel. Vid intresse kan man beställa den direkt av mig och få en handskriven kråka i den. Så det så. 

 

 

Idag gästar Eva Holmquist mig på bloggen. Hon är författaraktuell med två nya titlar som släpps 1 Maj. Spännande tycker jag!

 

Ödeland är en novellsamling av Eva Holmquist som består av noveller som utforskar känslan av utanförskap från olika perspektiv och inom olika genrer som nutidsprosa, deckare, science fiction, fantasy och skräck. Vissa av novellerna har blivit publicerade i antologier, tidskrifter eller fått hedersomnämnande i novelltävlingar och andra är helt nyskrivna enbart för den här novellsamlingen.

”Ödeland av Eva Holmquist är en bok som fångade mig från första meningen och jag sträckläste boken. Den gick helt enkelt inte att lägga den ifrån sig.”  Kim Kimselius Goodreads

 

Rymdskeppet Ignotus har äntligen anlänt till Alpha Centauri. Där hoppas kapten Anastasiya finna en blomstrande koloni från det tidigare utsända skeppet Diligentia. Istället upptäcker de att Diligentia landat vid kanten av en bergskedja och att farkosten är bebodd av religiösa fanatiker. Anastasiya hittar också en primitiv kåkstad vars invånare aldrig kommer att klara vintern. Hon sträcker ut en hand men blir snart indragen i en konflikt som hotar inte bara överlevarna från Diligentia utan även alla ombord på Ignotus. Tredje och avslutande delen i serien om ungdomarna ombord på rymdskeppet Diligentia.

”En jättefin bok om att hitta sin plats och att utmana regler och traditioner man inte tror på. Eva målar fram en fantastisk värld och lyckas dra fram läsaren genom boken i svindlande hastighet och man har svårt att släppa historien innan den är slut. Läs den!” Ylva Lee Lindell Goodreads

Kul med två boksläpp. Vad föredrar du, noveller eller romaner? Vilket är svårast och vad har novellen för fördelar om man jämför med romanformen?

Svar: Jag gillar båda. Med noveller kan jag experimentera mer. Dessutom kan du vara riktigt minimalistisk med ett slut som ger läsaren en aha upplevelse. Samma typ av slut fungerar inte för en roman. Med en roman kan du dyka djupare ner i frågeställningarna och också lära känna karaktärerna mer på djupet. Därför gillar jag att skriva i båda formerna. Jag brukar tycka att vissa idéer passar bättre antingen som novell eller som roman och jag verkar få ungefär samma mängd av båda varianterna…

Varför skriver du just inom fantastiken? Om du var tvungen att byta vad skulle du välja för genre?

Svar: Fantastiken har alltid legat mig nära och jag har alltid uppskattat att läsa fantastik. Dessutom gillar jag möjligheterna du har med fantastiken. Utspelar sig en berättelse i ”vanliga världen” upplever jag att du som läsare fastnar i samma hemmablindhet som du har i vanliga fall. Genom att förflytta berättelsen till en annan värld alt en framtida värld kan jag skapa analogier med vardagen på ett sätt som gör att du kan se saker som du aldrig skulle upptäcka annars. Jag kan då skapa spännande berättelser som också diskuterar angelägna frågor. Om jag skulle vara tvungen att byta genre så vet jag inte riktigt vad jag skulle välja. Har skrivit en del spänning och deckare så det är kanske det som skulle ligga närmast…

Du skriver på en Urban fantasy om Jönköping har jag hört. Berätta lite? Hur har du arbetat med den? Hur känns det att skriva om sin egen hemstad i en fiktiv historia?

Svar: Ja, det gör jag. För närvarande håller jag på med redigeringen. Den handlar om Nora som råkar hamna i en magisk version av Jönköping där en maktkamp utspelar sig. Den riktar sig till en äldre åldersgrupp än vad jag tidigare skrivit för. Det är väldigt kul att jobba med den för du ser din stad med nya ögon. Dessutom kan jag utforska miljöerna på ett helt annat sätt (svårt att åka till en fiktiv planet eller besöka ett rymdskepp). Det är jättekul att ägna en lunchrast åt att besöka någon av platserna i boken och se scenen utspela sig. Jag har valt att låta den till största delen utspela sig nere i centrum där jag också arbetar, vilket gör att jag dagligen passerar viktiga platser för historien…

Ge ditt bästa tips till aspirerande författare.

Svar: Mitt bästa tips om du vill skriva är att skriva varje dag. Det räcker med en kort stund som exempelvis 8 minuter. Fokusera på att skriva och avstå från att redigera tills du har en färdig berättelse. Då utvecklar du en vana som gör att du till slut kommer att ha skrivit din bok…

Slutligen. Vad händer annars 2016?

Svar: Under 2016 händer en hel del. Först och främst kommer ju ”Hoppa så fångar jag” och ”Ödeland” ut som tryckta böcker nu 1 maj. Väldigt kul att avsluta Diligentiatrilogin…
Sedan skriver jag på andra boken i Gallusserien. Både den och Blodskifte (min urban fantasy som utspelar sig i Jönköping) hoppas jag på ska komma ut under hösten. Antagligen först som e-böcker och till 2017 som tryckta böcker. Dessutom har jag en novell som är med i Catahyas antologi Epilog under året. Förutom det så ska jag delta i Swecon i juni (science fiction och fantasy kongress) och bokmässan i september. Fullt ös med andra ord. Det är ett spännande år.

Tack för att jag fick prata lite med dig och lycka till! Du verkar få ett riktigt roligt år!

Tack själv!

 

Ibland vaknar man och solen

lyser och fåglarna kvittrar och livet känns så där superbra och perfekt och peachy som det bara kan vara. Ibland (som idag då) vaknar man med en centimeter snö och mulen himmel och man är inte så där supersugen på att göra någonting förutom att ligga kvar i sängen. Men så kan man inte det för man har barn och hus och någon måste mata alla katterna och dammsugaren är full och kaffet kokar sig inte självt. Utan kaffe kan man inte leva. Hungriga barn är inte heller roligt.Och så bara gör man det. Går upp alltså.

Och så går halva dagen och så gör man allt som man måste och man är sjukt trött och grinig och så loggar man in på datorn och så kommer det här- http://kim-m-kimselius.blogspot.se/2016/04/boktips-eldbunden-av-ylva-lee-lindell.html

Kim M. Kimselius är en fantastisk kvinna med alla böcker hon skrivit och alla tips och skrivråd hon delar med sig av. Jag är så glad att hon gillade min Eldbunden.

Och då är man bara stolleglad över att dagen blev väldigt bra ändå. Strålar som en sol just nu faktiskt.

Ni vet när molnen skingras. Plötsligt händer det liksom.

Nu ska jag skutta vidare på mina rosa moln. Ses.

ps: Snart kommer en ny intervju här. Eva Holmquist släpper två nya titlar i Maj. Jag har pratat fantasy och noveller VS romaner med henne. Missa inte det …